En postum resa in i framtiden

Rebecka Wigh Abrahamsson framför Sten Eklunds svit Kullahusets hemlighet. Foto: Pär Fredin.

Kullahusets hemligheter blev en dörr in till en annan värld

Det hade kunnat vara annorlunda. Om fossilsamhället inte fått fäste och konsumtionskulturen inte blommat ut. Konstnären Sten Eklund gav redan 1971 röst åt en krypande känsla av att något är fel i vårt samhälle. Det finns ingen plats i språket för att uttrycka känslor, skrev Eklund. Bildsviten Kullahusets hemlighet, med 53 handkolorerade etsningar, blev en dörr in till en annan värld, där civilisationens logik av utvinning och rationella beslut ställts på ända. En romantisk blick på världen.

Kan fiktion skapa en annan sorts förståelse?

I utställningen En postum resa in i framtiden sammanförs åtta internationellt verksamma konstnärer för att tillsammans med Sten Eklunds kullahussvit undersöka hur fiktion och spekulativt tänkande kan skapa en annan sorts förståelse för den kulturella och planetära kris vi just nu befinner oss i. En framtid som på många sätt är inställd, eller uppskjuten. Sten Eklunds fiktiva bildberättelse utspelar sig ödesåret 1849, strax före uppförandet av Crystal Palace och världsutställningen i London, vilket ofta beskrivs som konsumtionssamhällets genombrott och den industriella revolutionens tidiga fas.

Vill erbjuda en annan blick på världen

En postum resa in i framtiden vill erbjuda en blick på världen där tid och rum luckrats upp, där det historiska sambandet mellan ”upptäckt, erövring och kunskap”, som författaren och filosofen Édouard Glissant resonerar kring, kan ifrågasättas. Metaforiskt uttrycker Glissant att ”det finns inte längre fem kontinenter, utan arkipelager”. Han förordar ett arkipelagiskt tänkande, där den sinnliga och imaginära världen är central. Antropologen och filosofen Bruno Latour riktar en liknande kritik med orden ”Att vara modern, innebär per definition att ständigt framhäva konflikten mellan det lokala och det globala, mellan ett arkaiskt förflutet och framtiden”.

Här ryms både sorg och återförtrollning  

Genom videoinstallationer, textverk, objekt och grafiska blad reser vi tidligt baklänges i utställningen och tillåter oss färdas till mikrobiotiska världar, datorgenerade platser, magnetiska zoner och drömska tillstånd. Här finns plats för sorg över de arter som kommer att utrotas, samt för den extraktivism som pågått och pågår. Det imaginära erbjuder också läkande processer - ett återförtrollande av världen, där länken till ett arkaiskt förflutet kan förnimmas. Flera konstverk befinner sig också i mellanrummet, i det vakuum av overklighet och svindel som korta stunder sveper över oss i vardagen när vidden av klimatkrisens öppnar sig.