Universitetets konststudiesamling

Universitetets konststudiesamling är till största delen sammansatt av ett antal stora donationer som universitetet mottog från 1830-talet och framåt. Under den här perioden diskuterades ett konstmuseum i Stockholm (det blivande Nationalmuseum) och även i Uppsala väcktes tanken på ett konstmuseum. Drivande var universitetets ritmästare, Johan Way, som ville använda såväl konst som skulptur i sin undervisning. En stark drivkraft var också att studenterna skulle få se konst i verkligheten och bekanta sig med de mästare som haft betydelse för västerlandets konstutveckling. Samtidigt kunde universitetet profilera sig som kulturbärande institution och på köpet berikas med ett konstmuseum.

Konstmuseum på Gustavianum
Universitetsbibliotekets flytt från Gustavianum till det nyuppförda Carolina Rediviva frigjorde lokaler för konsten och museet stod klart år 1848. Museiverksamhet visade sig emellertid inte förbli en prioriterad verksamhet för universitetet. När lokalerna i Gustavianum behövdes för andra ändamål inleddes en ambulerande tillvaro för studiesamlingen. Samlingen blev vid inrättandet av den första lärostolsprofessuren i konsthistoria år 1918 nära knuten till den konsthistoriska institutionen. När institutionen flyttade till Konsistoriehuset vid S:t Eriks torg flyttade studiesamlingen med.

Permanent hängning på Uppsala konstmuseum
Sedan 1997 finns samlingen tillgänglig för allmänheten här på Uppsala slott. I en så kallad historisk hängning är konsten exponerad i täta rader i två salar som går under benämningarna Johan III galleri och Hårlemangalleriet. Studiesamlingen består idag av europeisk konst från 1200-talet till mitten av 1800-talet och rymmer porträtt, äldre kyrklig konst, landskapskonst, stilleben, genremåleri samt historie- och bataljmålerimåleri.

En kulturbärande elit
De viktigaste donatorena av konst till Uppsala universitets första konstmuseum visar sig tillhöra samma grupp av kulturbärande elit som också var inblandade i Nationalmuseums grundande. Friherre Adolf Ludvig Stjernelds donation år 1835 innehåller bland annat en avbildning i olja av det kungliga Slottet Tre Kronor på 1660-talet, tillskriven holländaren Govert Camphuysen (UU 67). Slottet brann 1697 och målningen, som är en av få avbildningar av byggnaden, lämnar viktig information om dess utseende.
Generalmajor Karl Hård av Segerstads donation år 1840 överlämnades såsom "början till ett konstmuseum". Det viktigaste verket i denna donation är Pieter Aertsens "Slaktarbod" från år 1551 (UU 1). Målningen kan sägas förebåda det nederländska stillebenmåleriet som utvecklades på 1500-talet och som kombinerade bibliska scener med världsliga motiv.

Professor Johan Henrik Schröders donation innehåller flera exempel på italiensk och nordeuropeisk renässanskonst. Här kan bland annat nämnas Mästaren till de kvinnliga halvfigurerna, en anonym flamländsk mästare som verkade i Joaquin Patinirs efterföljd. Två verk av denne 1500-talsmästare, bland annat ett världslandskap med scener ur Johannes Döparens liv, ingår i donationen (UU 294).

Senare tillskott
En senare donation som inlemmats i studiesamlingen är grosshandlare Claes Livijns donation från år 1938. Denna innehåller framför allt italienskt och flamländskt 1600-talsmåleri. Ett viktigt exempel på nederländskt stillebenmåleri är "Köksinteriör" av Floris van Schooten (UU 797).

För mer information om samlingen kontakta gärna konstmuseet eller Museum Gustavianum.