Alvaro Campo - Time Observatory (Del 1)

The Measure of Change

Om klocktid soltid och förändring

Efter en vår av social distansering är frågan vad tid egentligen är ovanligt relevant. För somliga har tiden stannat av i strukturlöshet och monotoni, medan andra bedriver en intensiv kamp mot smittspridning och dess effekter. Klocktiden, som blev styrande med den industriella revolutionen, som ofta höjer arbetspulsen, men även ger stabilitet, är inte närvarande på samma sätt. Istället har vårens lövsprickning, fågelkvitter och vädrets skiftningar tydligare registrerats av många. Samtidigt medför denna förhöjda livskänsla en vetskap att livet för många andra är mycket skört just nu.

För konstnären Alvaro Campo har intresseområden och arbetssätt inte förändrats. Hans arbete grundar sig i vardagsnära perception och ett registrerande av ljusets skiftningar, skuggor, årstider och väderfenomen. Skolad i fotografi på ICP i New York, tillhör han de konstnärer som tagit med sig de fotografiska arbetsmetoderna och frågeställningar, men till stor del lämnat den tvådimensionella ytan. Utställningen The Measure of Change spänner över olika media som installationer och teckning. I Gravity, en konceptuell performance, bjuds besökaren in att undersöka sin egen gravitation. Ett formalistiskt inslag är även kvadraten som återkommer som en yta för reflektioner, t ex i form av en projektionsduk i skogen. Untitled (Direct cinema / Cinema Vérité), ”belyser” och ramar in något så enkelt som solglittret mellan träd i skogen. Utställningen har vuxit fram i samtal med forskare inom astronomi, filosofi, biologi och klimatomställning, kring vad tid är och hur vi kan förstå oss själva utifrån naturens processer. Titeln The Measure of Change kommer från filosofen Aristoteles tankar att tid är förändring. Aristoteles, som var intresserad av naturprocesser, uppfattade tiden som ett mått på rörelse, t ex solens rörelse på himlen. På samma sätt uppmanas vi här att registrera och relatera våra kroppar till ett större kosmiskt sammanhang. Hur solen och månen styr vår cykliska tid och hur gravitationen drar oss mot marken.

Den teoretiska fysikern Carlo Rovelli har lyft fram det paradoxala i att trots att tid till så stor del styr våra liv, så kan vi inte med säkerhet säga vad tid egentligen är. Vad händer om vi tillåter oss själva att stanna upp och kanske ompröva några av de principer som tycks så centrala i dagens samhälle? Douglad Hine uttrycker i samtalet ”Coming to Our (Animal) Senses” med David Abram att vårt stumma sätt att vara i världen har ”förslavat nuet in i framtiden”, ett uttryck för myten om framstegstanken.

I verket Eight automated rainbows and the progress of flowers utomhus på slottets borggård låter Alvaro Campo växters utveckling i pallkragar vara själva framsteget. Vi ”förundras” över skönheten i regnbågen, liksom i engelskans ”wonder”. I många kulturer är regnbågar en symbol för det gudomliga, och kan betraktas som en hyllning till mångfald. Redan 1600-talsfilosofen Renée Descartes, som under Drottning Kristinas tid vistades i slottet under perioder visade på den optiska och meteorologiska funktionen när ljusvågorna bryts i vattendroppar och ett prisma uppstår. Descartes levde under ”Den teleskopiska tidsåldern” och optik stod för det senaste vetenskapliga genombrottet. Liksom många tidiga vetenskapsmän hade Descartes ett brett intresseområde inom filosofi, matematik och kosmologi och arbetade även som linsslipare. På många sätt liknar Alvaro Campos breda undersökningar dessa vetenskapliga föregångare. Matematiska beräkningar, astronomi och optiska observationer resulterar i konstverk som är öppna för betraktaren. De fångar det flyktiga i nuet och ställer frågor om vår plats i relation till himlakropparnas rörelser och allt levande.

I samarbete med Gustavianum, Uppsalas universitetsmuseum har Alvaro Campos konstnärliga undersökningar av begreppet tid lett vidare till fyra intervjuer som filmats och klippts av konstnären och nu visas i utställningen.

Astronomen Eric Stempels, astronom vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet berättar i Gamla Observatoriet om astronomens perspektiv på begreppet tid och om hur centralt tid är och att ljusvågornas rörelse blir ett mätinstrument för att förstå universums långa fysiska processer. Själv ger han uttryck för en ödmjukhet som dessa perspektiv ger.

 

Läs mer: 1600 CET .pdf (PDF, 4 MB)

Erik Hallstensson, doktorand i teoretisk filosofi, Uppsala universitet, resonerar kring biologisk tid och fenomenologisk tid utifrån frågan Vad händer när samhället saktar ner. Om Covid-19 och samhällets sårbarhet? Filosofen Henri Bergsons begrepp “la dureée” är en ingång. När vi försöker mäta nuet så försvinner det. För individen kan samma tid gå fort eller långsamt. Hallstensson understryker hur samhällets statistiska prognoser kring ett livsförlopp fått stort fokus i krishanteringen och skapar en förskjutning av normer kring mänskoliv.

 

 

Biologen Marie Kvarnström, har studerat äldre tiders odlingskultur i flera forskningsprojekt på SLU och skriver för närvarande om det tidiga 1800-talets förmoderna och fundamentalt annorlunda upplevelse av ljus, mörker och hastighet. Tidens cykler skapas av kropparnas rörelser i förhållande till varandra – de mycket, mycket stora och de små. När långa relationer mellan jorden och människor som brukar den får utvecklas följer också en insikt att allt handlar om ett ömsesidigt givande och tagande.

 

 

Isak Stoddard, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling vid Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala universitet, resonerar kring olika uppfattningar av tid i relation till den biofysiska och existentiella klimatkris vi nu lever med. Den linjära tiden, vid sidan av den cykliska, fyller här en funktion som betonar den stora accelerationen - hur användandet av fossila bränslen, på sätt och vis vänt ut och in på jordens skal. Här möts olika tidskalor - den horisontella, irreversibla och den vertikala, även kallad ”deep time” i en skärningspunkt.

 

 

Rebecka Wigh Abrahamsson

Intendent Uppsala konstmuseum

Arkivet (2 delar)

The Archive (In two parts)

Läs mer:1600 CEST QRKOD.pdf (PDF, 4 MB)

Uppdaterad: