Skola

Alla skolor och förskolor i Uppsala kommun är välkomna på visning av utställningar och skapande arbete i verkstan utan kostnad.

Skapande och samtal om konst

På tre våningar i Uppsala slott visar konstmuseet utställningar med modern och samtida konst, nationell och internationell, med perspektiv från Uppsala till det globala.

Kostnadsfria besök

Vi erbjuder alla skolor och förskolor i Uppsala kommun att komma på visning av utställningar och skapande arbete i verkstan utan kostnad. Kommer du från en skola utanför kommunen tar vi en mindre avgift för ditt besök. Information inför ditt besök och bokning av skolvisning.

Visning och skapande i verkstan

Besöken består av 45 minuters visningar, där ni tillsammans med en erfaren pedagog övar bildseende och utvecklar språket genom tankar och begrepp med hjälp av konsten. Visningarna kan kombineras med 45 minuters skapande i verkstan. I verkstadspassen lär vi oss genom praktiskt arbete. Vi inspireras av konstnärliga tekniker, frågeställningar i utställningarna och metoder för visuell kommunikation. Vi arbetar ofta tillsammans i grupp. 

För bokning av visning och verkstad är det specifika datum och tider som gäller. Här följer ett övergripande upplägg. Under varje utställning finns mer information. Enbart visning bokas utifrån klassens önskemål om dag och tid. 

Skolprogram våren 2019


Bild från utställningen. Foto: Pär Fredin

"SMÄLLEN" MED FLERA – Verk ur museets samlingar

Boka skolvisning: Januari 2019–tillsvidare

Hanns Karlewskis skulptur Smällen från 1980 har fascinerat många. En mänsklig träkropp kolliderar med en blank motorhuv. Kraften och rörelsen öppnar upp för berättelser från vardag till myt. Med Smällen som tema sammanförs här olika sorters konstverk i utställningen. Nya som gamla, skulptur, måleri, foto och video. Krockar uppstår eller kanske ett stillsamt samspel. Här visas Lena Cronqvist, Roj Friberg, Jan Svenungsson och Katarzyna Kozyra. Tidigare mästare som Bruno Liljefors, Agnes Cleve och Bror Hjorth är också representerade, liksom delar ur museets samlingar med Upsala-Ekeby-keramik.

Visning och verkstad: Bland sagovarelser

Förskola–årskurs 3

Det finns en sal fylld av sagofigurer – monsterliknande varelser i Roj Fribergs grafiska serie Spöksonaten, två ledsna änglar av Stiina Saaristo och människor som förvandlas till sten på en teckning av Sara Anstis. Vi pratar om sagor, om verkligheten och om det magiska runt omkring oss. I verkstan tecknar vi snälla och onda andar med kol och sangina (rödkrita).

Visning och verkstad: Hemlängtan och drömmar om resor

Årskurs 4–7

Vi pratar om resor och hemlängtan. Vi tittar på hur olika konstnärer gestaltar känslor runt att resa bort och att stanna hemma, från en lantlig lada av Bruno Liljefors till gåtfulla berg av Taus Makhacheva. I verkstan skapar vi ett drömlandskap att fantisera runt.

Visning: Identitets betydelse

Årskurs 8–gymnasiet

Vi samtalar runt porträtt och självporträtt om hur identitet kan manifesteras, och om hur selfien blev så populär i vår tid. Vi tittar på Katarzyna Kozyras Olympia, letar kopplingar till Édouard Manet och Tizian samt diskuterar sprängkraft i Lena Cronqvists målning 1986 och Jan Svennungsons ansiktslösa självporträtt.


Vagn för flyende, 1982, skulptur. © Ingolf Kaiser/Bildupphovsrätt 2018. Foto: Ann-Christine Fogelberg

INGOLF KAISER – Vagn för flyende

Boka skolvisning: 16 februari 2019–maj 2019

Ingolf Kaiser är skulptör född 1936, baserad i Uppsala. Han förmedlar känslor genom taktila material och genom bekanta och nya former. Reflektioner om stora politiska händelser samsas med personliga existentiella funderingar. Som barn flydde han tillsammans med mor och syskon hastigt från ett av kriget förstört Tyskland. Sverige var både tryggt och främmande.

Utställningen visar skulpturer ur serien Persona, gjorda av material som skinn, tyg och metall. De påminner om kroppar sammanfogade med medeltida rustningar. Ett annat verk är Vagn för flyende, som erbjuder en fantasiresa bort från bekvämligheten. Teman: Trygghet, resande och drömmar.

Visning och verkstad: Drömland, finns det?

Förskola–årskurs 6

Vi inspireras av konstnären Kaiser och bygger flygapparater som tar oss till drömmarnas land. Eleverna jobbar i grupp, experimenterar och kombinerar material som modellera, tyg, trä och tejp. Kanske blir det en gemensam installation om framtidens flygmaskiner.

Visning: På flykt eller under en resa?

Årskurs 8–gymnasiet

Vi pratar om hur barndomsupplevelser formar en människa och påverkar hennes framtid. Varför är resande och drömvärldar så viktiga för våra liv? Vi pratar om andra konstnärer som reflekterar över krigstrauma och ofrivilligt resande i form av flykt, och jämför Kaisers skulpturer med medeltidstemat i Ingmar Bergmans filmer och Josefs Beuys schamanistiska sökande.


Grinding, 2018, glaserad keramik, pulverlackerad stål. ©Veronika Brovall/Bildupphovsrätt 2018

VERONICA BROVALL – Man Drawer

Boka skolvisning: 20 februari 2019–maj 2019

Uppsala konstmuseum fortsätter att låta publiken bekanta sig med keramik som uttrycksmaterial. Veronica Brovall (f. 1973) är en svensk konstnär verksam i konsthuvudstaden Berlin. Konstnärens starka och expressiva formspråk väcker känslor och berör. Hon följer en barocktradition och avslöjar våld genom att visa det i en extremt koncentrerad form. De brutala skulpturerna har en feministisk blick på maskulinitet och ”mannen” som bärare av världens våld, krig och elände. Svarta stålkonstruktioner blandade med grovt skulpterade kroppsdelar påminner om dokumentärfotografier från platser för självmordsdåd. Veronica Brovall drar genom att visa våldets grymhet uppmärksamheten till värdet av fred.

Visning och verkstad: Abstrakt konst – finns det?

Årskurs 3–6

Abstrakt och figurativ konst har speciella platser i konsthistorien. Veronica Brovall kombinerar uttrycksformerna. Varför gör hon det? Vad är viktigast för en skulptur – färg eller form? Hur kan man skulptera en känsla? Vi pratar om konstspråk, gör abstrakta skulpturer som uttrycker känslor och målar dem. 

Visning: Våldet i medier och i konsten

Årskurs 8–gymnasiet

Vi pratar om hur konsten påverkar politiken och hur medias belysning av våld påverkar vår våldtolerans. Vi samtalar om hur konstnärer i alla tider skildrat våld och krig, från Goya och Picasso till samtidskonst.


© Katarzyna Kozyra, A dream of Linnaeus' Daughter, stillbild ur video, 2018. 
Courtesy Katarzyna Kozyra Foundation

KATARZYNA KOZYRA – A Dream of Linnaeus' Daughter

Boka skolvisning: 25 april–26 maj 2019

Konstmuseet visar en nyproducerad film av den polska konstnären Katarzyna Kozyra som gästade Uppsala förra året. A Dream of Linnaeus' Daughter är inspelad i Linnéträdgården med hjälp och aktivt deltagande av Uppsalaborna. I filmen förvandlas Beethovens klassiska stycke An Die Freude i nionde symfonin till ett oväntat ylande, morrande och gnäggande. Konstnären ställer frågan om hur långt människan har avlägsnat sig från naturen och om det finns en möjlig väg tillbaka.

Visning och verkstad: Är vi djur eller?

Förskola–årskurs 7

Vi tittar på filmen och pratar om valet av Linnéträdgården som inspelningsplats. Vem var Carl von Linné? Vilken epok levde han i? Eleverna lyssnar på klassisk musik, försöker härma den med egna röster och spelar in sitt eget framförande. För att komma närmare Kozyras performance och Linnés tid får vi låna peruker, spetsar och rosetter. Programmets längd: 60 minuter.

Visning och inspelning: Dialog mellan konstepoker

Årskurs 8–gymnasiet

Eleverna tittar på fotokonstverk av Katarzyna Kozyra i museets samlingar och ser filmen A Dream of Linnaeus' Daughter. Vi diskuterar konstnärens förmåga att blicka tillbaka mot olika historiska epoker och konststilar. Vi avslutar visningen med inspelning av ett eget musikverk inspirerat av Kozyras film.

Skolprogram hösten 2019

"SMÄLLEN" MED FLERA – Verk ur museets samlingar

Boka skolvisning: Januari 2019–tillsvidare

Hanns Karlewskis skulptur Smällen från 1980 har fascinerat många. En mänsklig träkropp kolliderar med en blank motorhuv. Kraften och rörelsen öppnar upp för berättelser från vardag till myt. Med Smällen som tema sammanförs här olika sorters konstverk i utställningen. Nya som gamla, skulptur, måleri, foto och video. Krockar uppstår eller kanske ett stillsamt samspel. Här visas Lena Cronqvist, Roj Friberg, Jan Svenungsson och Katarzyna Kozyra. Tidigare mästare som Bruno Liljefors, Agnes Cleve och Bror Hjorth är också representerade, liksom delar ur museets samlingar med Upsala-Ekeby-keramik.

Visning och verkstad: Rita din egen stadskarta

Förskola–årskurs 6

Tillsammans tittar vi på en stor bild av Lars Arrhenius som föreställer en Londonkarta. Här finns inte bara en traditionell återgivning av stadskvarter och parker, utan även tragikomiska små berättelser om Londonbor. Hur och varför gör man kartor och kan fantasi få finnas med? I verkstaden ritar vi egna kartor med svarta tuschpennor och neonfärger och befolkar dem med egna kompisar.

Visning och verkstad: Nya sagor och myter

Årskurs 4–9

Titelverket i utställningen "Smällen" med flera är en trä- och stålskulptur av konstnären Hanns Karlewski. Vi ser en kvinnokropp, uthuggen i trä, i kollision med en motorhuv. Rörelsemönstret som finns i skulpturen påminner om en fallande Ikaros, känd från många av konsthistoriens bilder. Tillsammans tittar vi på verk som kan kopplas till myter eller sagor, och pratar om berättelsens roll för den visuella konsten. Efter visningen sätter vi oss kring skulpturen Smällen och ritar av den med blyerts eller kolkritor på papper, för att lära oss att översätta tredimensionell form till tvådimensionell bild.

Visning: Identitets betydelse

Årskurs 8–gymnasiet

Vi samtalar runt porträtt och självporträtt om hur identitet kan manifesteras, och om hur selfien blev så populär i vår tid. Vi tittar på Katarzyna Kozyras Olympia, letar kopplingar till Édouard Manet och Tizian samt diskuterar sprängkrafter i Lena Cronqvists målning 1986 och Jan Svenungssons ansiktslösa självporträtt.

PÅ BESÖK HOS ANSELME BOIX-VIVES

25 maj–15 september 2019

Anselme Boix-Vives (1899–1969) drev under större delen av sitt liv en grönsaksbutik i byn Moûtiers i franska Savojen. Vid sidan om sitt arbete utvecklade Boix-Vives en pacifistisk världsåskådning, skrev flera manifest och uppvaktade världens ledare med sitt budskap. 1962 började Anselme Boix-Vives att måla, uppmuntrad av sin son Michel. Under sju års tid fram till sin död 1969 hann han utföra cirka 2 400 målningar och teckningar. Hans teknik var oskolad, i en egen bildvärld gestaltades idé och strävan efter att skapa fred på jorden. Färgskalan är klar och figurer och motiv har ofta formen av människor, djur och natur. Boix-Vives fick också möjlighet att ställa ut sina bilder och hör idag till de erkända, etablerade konstnärerna inom fransk Art Brut.

Visning och verkstad: Mellan streck och prickar

Förskola–årskurs 6

Anselme Boix-Vives använder starka färger för av att måla sina tavlor. Han gillar långa och korta streck, prickar och mönster. Vi pratar om varför färgerna ser starka eller bleka ut, om vad grundfärger och komplementära färger är.

I verkstaden målar vi med gouache på stora färgade papper.

Visning och verkstad: Hur målar man känslor?

Årskurs 6–9

Anselme Boix-Vives olika figurer utrycker stillsamma känslor. Vi pratar om hur konstnären hittar sitt eget unika språk och sin kolorit. Och om hur man kan måla glädje, stillhet eller förvåning?

I verkstaden tittar vi på olika uttryck från målningar av andra konstnärer som Yayoi Kusama eller Judith Scott och försöker måla känslor på vårt eget sätt.

Visning: Anselme Boix-Vives och Art Brut

Årskurs 8–gymnasiet

Vi pratar om vad betyder begreppet Art Brut eller engelska Outsider art. Tillsammans tittar vi på måleri av Anselme Boix-Vives, pratar om hans passion till måleriet. Vi diskuterar konstnärens fredsmanifest och letar liknande exempel från vår tid. Eleverna får höra om andra konstnärer som som Yayoi Kusama eller Judith Scott.

THE NON-HUMAN ANIMAL – Negotiating bio-relations in Climate Change

28 september – 24 november 2019

Lars Brunström (SE), Rebecca Digby (SE), Saara Ekström (FI), Maureen Gruben (CA), Gunnhildur Hauksdóttir (IS/DE), Eva Klasson (SE), Lenore Malen (US), Fredrik Strid (SE)

Åtta internationellt verksamma konstnärer presenterar skulptur, video, installationer och fotografi som på olika sätt omförhandlar människans relation till andra djur. Utställningen ger utrymme för animaliska känslor, lek, empati och sorg, samt reflektioner kring hur gränsdragningen mellan människa och djur hela tiden förändras. Det kulturellt skifte som klimatförändringen medför, där artdöd och påtvingad migration redan sker, uppmanar till ett genuint ekologiskt samspel. Projektets sker i samarbete med the Climate Change Leadership Node och forskare inom animal studies, ekologi, m fl vid Uppsala Universitet samt SLU.

Visning och verkstad: Vad gör de i sagor?

Förskola–årskurs 4

Vi tittar på utställningen och fokuserar på skulpturen av Fredrik Strid som föreställer djur som flyttar i en rad och bär med sig sina viktigaste saker. Vi pratar om varför man i olika sagor använder djur för att berätta om människor. I verkstaden läser vi folksagan Sagan om vanten och skulpterar små djurfigurer i lera.

Visning och verkstad: Har djur samma känslor som vi?

Årskurs 5–9

I mekanisk installationen av Lars Brunström klappar en apa en död kråka. I videon Body All Eyes av Saara Ekströms ser vi en dansös som härmar fågelrörelser och hur flygplans former inspireras av fågelvingar.

Har djur samma känslor som vi eller speglar våra känslor i dem? Försöker djur härma oss eller det är det vi som kopierar deras rörelser och camouflagefärg? Dessa och andra frågor diskuterar vi under vissningen och målar i verkstad abstrakta bilder inspirerade av djurcamouflage.

Visning: Förändringar i västerländsk antropocenterism. Finns det?

Årskurs 9–gymnasiet

Vi tittar på utställningen och diskuteras västerländskt syn på relation mellan människa och djur. Vi pratar om rollen som husdjur har för människan idag och om hur vi blev beroende av varandra. Vi tar upp frågor om etiken kring industriell djurhållning. Vi tittar på några verk där konstnärerna försöker härma vilda djur och pratar om den traditionen i historiskt perspektiv. Med hjälp av Saara Ekströms video Body All Eyes diskuterar vi begreppet Antropocen, den geologisk tidsålder då människans ekologiska avtryck påverkar hela planeten.

Uppsala konstmuseum samarbetar med Biotopia och Evolutionsmuseum som men sina utställningar inspirerar och tydliggör biologin, zoologin och paleontologi genom olika exempel från naturen. Ni kan kontakta dem för att fortsätta bekantskap med relationer mellan människa och djur från vetenskaps perspektiv. För bokning kontakta:

STIPENDIATER

Stiftelsen Anna-Lisa Thomson Till Minne

7 december–19 januari 2020

Stipendiet Anna-Lisa Thomson Till Minne tilldelas varje år 3–4 nyutexaminerade kvinnliga konstnärer från Sveriges konsthögskolor. Formgivaren och målaren Anna-Lisa Thomson (1905–1952) var verksam vid S:t Eriks Lervarufabriker och Upsala-Ekeby i Uppsala. Som ung fick Thomson ett stipendium som fick stor betydelse för henne. Efter hennes allt för tidiga död grundades denna stiftelse till hennes minne. Med start 1955 har stipendiet spelat en viktig roll för svenskt konstliv och bidragit till en allt mer jämställd konstscen.

Visning och verkstad: Vad gör de i sagor?

Årskurs 4–9

Vi tittar på de olika tekniker som är populära bland nyutexaminerade konstnärer och lär oss om varför konstnärer väljer olika medel för att uttrycka sina idéer. I verkstaden testar vi en av de tekniker som används av stipendiaterna.

 

 

Uppdaterad:

Andra sidor under: Skola