Föredrag, samtal och soppluncher. Film.

Välkommen på föredrag, samtal och soppluncher på Uppsala konstmuseum.

Plats

Våra föredrag och samtal från våren 2020 finns nu i digital form istället. Håll utkik efter höstens kommande program.

Kostnad

Inga kostnader

Tillgängliga programpunkter från våren 2020

Den könade staden – en illustrerad podcast med Gabriella Håkansson och Patrik Steorn i sex delar.

Den könade staden

Uppsala konstmuseum 23 april 2020

En illustrerad podcast med Gabriella Håkansson och Patrik Steorn. Om stadsskildringar och dess koppling till genus i romankonst och måleri med konstnären Maj Brings konst från 1900-talets första decennier som utgångspunkt. Hur skildras staden och varför skildras den ibland inte? Vad kan konsten berätta om tidens syn på kön och gränserna mellan det offentliga och det privata?

Moderator och producent, Rebecka Wigh Abrahamsson, intendent Uppsala konstmuseum. Ljudredigering, Charlie Arvstrand, bildredigering, Natasha Dahnberg,  Uppsala konstmuseum. I samarbete med Uplands konstförening, Bibliotek Uppsala och Thielska Galleriet.

 

Patrik Steorn är museichef på Thielska Galleriet i Stockholm och docent i konstvetenskap. År 2006disputerade han på Stockholms universitet med avhandlingen Nakna män. Maskulinitet och kreativitet i svensk bildkultur 1900-1915.Patrik Steorn har varit verksam vid Nationalmuseum samt Centrum för modevetenskap och introducerat queer- och maskulinitetsforskning. Han är blivande chef på Göteborgs konstmuseum.

Gabriella Håkansson ärskönlitterär författare, essäist och litteraturkritiker, bosatt i Malmö. Hon debuterade1997 med Operation B som följdes av Fallet Sandemann. 2013 utkom första delen av den historisk romantrilogi Aldermanns arvinge, vilken utspelar sig i London under tidigt 1800-tal.


Konstnären Maj Bring (1880-1971) föddes i Uppsala och kom att verka i Stockholm, med flera vistelser i Paris. Hon bejakade tidigt modernismens nya formspråk och kolorit. Bring ingick i ett kvinnligt nätverk, ställde ut och drev konstskola. I biografin Motsols finns tidsskildringar ur hennes långa konstnärsliv. Utställningen Maj Bring – Detta är jag är curerad av Åsa Thörnlund, intendent Uppsala konstmuseum

 

Del 1 Om romankonsten och den moderna stadens utveckling samt kvinnors inträde på konstutbildningarna.

Romankonsten växte fram parallellt med att empirismen fick ett genomslag inom vetenskap. Genom litteraturen gavs en möjlighet att uppleva städer och miljöer som tidigare inte varit tillgängliga över klass- och genusgränser. Samtidigt blir stadsskildringar snart en manlig genre som också ger status till just män, förbehållen en manlig blick.

Vi följer Maj Brings från utbildning på Valands målarskola i Göteborg och efter det Konstakademin i Stockholm runt sekelskiftet. Modernismens nya idéer om konst såväl som utbildning skapade splittring runt sekelskiftet. 1910 började Maj Bring studera för Henri Matisse på hans målarskola i Paris.

 

 

Del 2 Eiffeltornet som motiv, konstnärskretsar och bohemstilen

Både Eiffeltornet och pariserhjulet har gestaltats som en framtidsbejakande symbol i måleri och romankonst. Andra har sett det som en skrämmande bild av den moderna tidens ytliga livsstil.

Paret Hjertén och Grünewald ingick i Maj Brings krets. Här får kläderna en viktig funktion i iscensättningen av en modern och frigjord konstnär.

 

Del 3 Flanören, klassamhället och 1800-talets moral

Att flanera är en dandyistisk gest. I romanen smälter ofta flanörens stadsskildringar samman med en manlig blick laddad med känslor och begär. ”Det finns inga kvinnliga flaneuse” skrev konstvetaren Griselda Pollock. Här frågar vi oss hur mycket som var kvar av det sena 1800-talets moral och klassamhälle när Maj Bring valde sina motiv på 1910-talet. Kunde hon röra sig och välja sina motiv fritt?

 

Del 4 Stockholmsskildringar med socialt patos

Både Ivan Aguéli och Eugene Jansson valde att skildra stadens utkanter, i linje med sina socialistiska sympatier. Även Maj Bring gestalta klasskillnader i skildringar från Södermalm. 

 

Del 5 Skymningsmystik och erotisk laddning

Maj Bring använde paljetter för att skildra skymningens olika stämningar i ett extatiskt uttryck. Liknande stämningar finns i Eugène Jansson, Hornsgatan. En skiljelinje är dock att mystiken här också är laddad med homosexuella begär. GAN använder också stadsskildringar för att gestalta en erotisk laddning, delvis dolt i ett futuristiskt formspråk 

 

Del 6 Aktivism och samtidens öppna konstfält

Maj Bring Arma stad är en politisk inlaga mot 1960-talets rivningshysteri i Stockholm. De skapades vid en tid då t ex konstnärsvännerna Siri Derkert gjorde muralverket Ristningar i betong på Östermalms torgs tunnelbanestation. Konsten blev succesivt allt mer politisk. 

I dagens konstfält sker approprieringar i olika form för att ta tillbaka den ”manliga blicken” och medvetandegöra hur staden varit könad. Videoverket Ever is Over All av Pippilotti Ristfrån1997 med en ung kvinna som vandrar längs med en gata och smashar bilrutor med en slägga i form av en blomma, gestaltar denna revolt på ett lekfullt vis.  Läs mer på MoMa:s hemsida: https://www.moma.org/collection/works/81191

Svenska exempel är graffitikonstnären Carolina Falkholts väggmuraler eller konstnärens Kolbeinn Karlssons serier Badhusdagbok som visades på Fridhemsplans tunnelbanestation. Konstverken väcker debatt och nya hotbilder, men visar också på en öppenhet och möjligheterna i dagens stadsrum. 

http://konst.sl.se/konstvaxlingar/kolbeinn-karlsson-fridhemsplan/?Index=4&tag=Svartvita+bilder

 

 

 

Johan Thurfjell om sitt konstnärskap

 

 

 

Uppdaterad: